Befolkning
- I slutet av 2024 var befolkningen i Österbotten 178 749 personer.
- Fjolårets befolkningsökning var koncentrerad till Vasa. Enligt förhandsuppgifterna ökade befolkningen i Vasa med 1 418 personer. Andra kommuner som växte var Jakobstad (+94), Kaskö (+32) och Larsmo (+38).
- Befolkningen växer igen till följd av invandring. År 2022, 2023 och 2024 var nettoinflyttningen från utlandet större än någonsin tidigare.
- Antalet ukrainare som flydde till Finland på grund av kriget återspeglas i siffrorna, men det är inte den enda förklarande faktorn eftersom nettoinvandringen har varit rekordhög de senaste åren, även utan ukrainare. Inflyttningsöverkottet från Asien har till exempel nästan tredubblats under 2020-talet.
- Personer som talar främmande språk har länge varit den enda växande språkgruppen i Österbotten.
- Den naturliga befolkningstillväxten har blivit negativ under detta årtionde.
- Det inhemska flyttningsunderskottet har inte minskat, trots en kraftig ökning av antalet arbetsplatser.
- Statistikcentralens nya befolkningsprognos (2024) ger en betydligt mer positiv bild av befolkningsutvecklingen i Österbotten och Finland än tidigare.
- Enligt den nya prognosen kommer Österbottens befolkning att öka med cirka 8 200 personer (4,6 %) fram till 2045.
- Befolkningen beräknas öka i sex kommuner i Österbotten fram till 2045: Vasa (+5616), Larsmo (+1902), Korsholm (+1706), Jakobstad (+1212), Pedersöre (+780) och Närpes (+677).
- Befolkningen i arbetsför ålder väntas också öka med cirka 6 600 personer (6,2%).
- Befolkningen i arbetsför ålder väntas öka i åtta kommuner i Österbotten: Vasa (+4129), Larsmo (+1074), Jakobstad (+1001), Korsholm (+941), Närpes (+818), Pedersöre (+448), Nykarleby (+111) och Kaskö (+5).
- Antalet barn under 15 år väntas dock minska i alla kommuner i Österbotten, med undantag för Larsmo (+430) och Närpes (+20).
Lägesbild: Befolkningsutveckling
Läget i januari 2025 (texten uppdateras en gång per år)
Befolkningsökningen i Österbotten har under 2000-talet varit relativt snabb i synnerhet i Vasa- och Jakobstadsregionerna. Efter några svagare år har befolkningsutvecklingen igen vänt uppåt i början av 2020-talet. Landskapet har åter ett inflyttningsöverskott, eftersom nettoinflyttningen från utlandet har varit större än någonsin tre år i rad. År 2023 utgjorde ett exceptionellt år, eftersom nettoinvandringen var fyra gånger högre än på 2000-talet i genomsnitt (+2 740 personer). En bakomliggande faktor är det stora antalet personer som flytt från Ukraina, men det är inte enda förklaringen, eftersom nettoinvandringen skulle ha varit rekordhög även utan dem. Inflyttningsöverskottet från Asien har närapå tredubblats under 2020-talet (+1 187 personer år 2023). Inflyttningen från utlandet till Österbotten har fortsatt varit livlig år 2024, men inte fullt så livlig som år 2023.
Statistikcentralens befolkningsprognos 2024 ger en betydligt mer positiv bild av befolkningsutvecklingen i Österbotten än den tidigare prognosen. Orsaken till förändringen är att i Statistikcentralens nya prognos antas nettoinvandringen uppgå till 40 000 personer per år, när den var 15 000 personer i den föregående prognosen. Enligt prognosen kommer folkmängden i Österbotten att öka med cirka 8 200 personer fram till år 2045. Befolkningen i arbetsför ålder väntas å sin sida öka med cirka 6 600 personer. Befolkningsökningen tros också vara relativt jämnt fördelad i Österbotten. Enligt prognosen beräknas befolkningen öka i sex av de fjorton kommunerna i Österbotten.
Prognosen är dock behäftad med ovanligt stor osäkerhet. En befolkningsutveckling enligt prognosen skulle förutsätta att inflyttningsöverskottet till Österbotten blir mer än dubbelt större än vad det varit i genomsnitt efter år 2010. Med andra ord vore den höga nettoinvandringen under de senaste åren ett permanent tillstånd. Att få prognosen att slå in är ändå ett bra mål, eftersom en befolkningsutveckling enligt prognosen skulle öka utbudet av arbetskraft avsevärt i Österbotten. Samtidigt är det skäl att förbereda sig på att vidareutveckla bland annat arbetsmarknaden och integrationsåtgärderna så att ett stort antal utländska arbetstagare kan komma in i arbetslivet så smidigt som möjligt. För att säkerställa att det finns tillräckligt med arbetskraft behövs alltjämt insatser för ökad inrikes nettoomflyttning och pendling samt höjning av sysselsättningsgraden särskilt bland unga och äldre. Landskapet måste likaså ha tillräckligt med mångsidiga utbildningsplatser i såväl yrkes- som högskolorna och i synnerhet inom de sektorer som betjänar näringarna i området. Det är också skäl att fästa vikt vid utbudet av lämpliga bostäder.
Den demografiska försörjningskvoten i Österbotten är sjätte bäst i en jämförelse mellan landskapen. Skillnaderna i försörjningskvoten mellan kommunerna ändå stora. Mest ogynnsam är åldersstrukturen i kommunerna i Sydösterbotten, medan åldersstrukturen i Vasa är markant bättre än i hela landet i genomsnitt. En ökning av befolkningen i arbetsför ålder enligt den nya befolkningsprognosen leder till att den demografiska försörjningskvoten i Österbotten blir något bättre. Antalet äldre förutspås visserligen fortsätta öka kraftigt. Enligt befolkningsprognosen kommer det i Österbotten år 2045 att finnas cirka 5 000 fler personer över 75 år än år 2024.
Ett särdrag i Österbottens befolkningsstruktur är förutom den jämnstarka tvåspråkigheten också flerspråkigheten. Befolkningstillväxten baserar sig helt och hållet på att antalet personer med utländsk bakgrund ökar. Befolkningen med utländsk bakgrund har mer än femdubblats i Österbotten under 2000-talet (+ 14 865 personer). Arbetsrelaterad invandring är avgörande för företag i hela landskapet. Till exempel i Närpes har antalet invånare med utländsk bakgrund stigit till nästan 20 procent.