Delaktighet och välfärd
- Österbottningarnas välbefinnande och hälsotillstånd är bra jämfört med det nationella genomsnittet.
- Sysselsättningsläget är ett av de bästa i Finland.
- Österbotten har ett aktivt föreningsliv och organisationer och föreningar spelar en viktig roll i främjandet av välfärd och hälsa.
- I takt med att resurserna blir knappare försämras organisationernas och föreningarnas verksamhetsförutsättningar och deras roll i främjandet av välfärd och hälsa blir klart mindre.
- Utvecklingsutmaningar under de kommande åren
- Att förebygga välfärds- och hälsoskillnader
- Att stärka invånarnas jämlikhet och delaktighet
- Att stärka gemenskapen och den ömsesidiga förståelsen mellan befolkningsgrupper
Lägesbild: Välmående befolkning och samhällen
Läget i januari 2025 (texten uppdateras en gång per år)
VäImåendet och hälsan bland invånarna i Österbotten är i genomsnitt bra, och österbottningarna lever i genomsnitt längre. Andelen personer som upplever en god livskvalitet är något högre än i hela landet i genomsnitt. Klart färre känner sig ensamma. Österbottningarnas sjuklighet är tredje lägst bland landskapen. En av de viktigaste faktorerna som främjar befolkningens välmående och förebygger utslagning är arbete. Österbotten har under en längre tid haft en hög sysselsättning och låg arbetslöshet jämfört med landet i övrigt.
Befolkningen i Österbotten är socialt aktiv. Andelen människor som är aktiva i någon klubb, organisation, förening, hobbygrupp eller en andlig gemenskap är klart högre än i hela landet i genomsnitt. Det här tar sig uttryck i ett dynamiskt förenings- och kulturliv. Gemensam verksamhet skapar nätverk och förtroende, alltså socialt kapital, som räknas till en av Österbottens centrala styrkor. Det är nödvändigt att aktivt måna om tillgången och tillgängligheten till kultur- och fritidstjänster för att ytterligare kunna öka invånarnas välmående samt regionernas dragnings- kvarhållningskraft i hela landskapet.
Befolkningens välmående hotas i Österbotten mest av utanförskap och allt större skillnader i välfärd och hälsa. Trots att befolkningen i Österbotten i snitt mår bra, är skillnaderna i välfärd mellan olika befolkningsgrupper och individer betydande och löper risk att bli ännu större. Utslagning och ojämlikhet ökar som en följd av sociala och psykiska problem.
En särskilt oroande utvecklingsgång när det gäller barn och unga är att inlärningsskillnaderna och ojämlikheten har ökat. Det är möjligt att coronapandemins negativa sociala effekter syns länge, bland annat i form av ökade välfärdsskillnader och psykiska problem. Även om andelen arbetslösa och unga som riskerar utslagning har minskat i Österbotten har till exempel andelen unga som känner sig ensamma och skoltrötta ökat markant.
Situationen inom social- och hälsovården är fortfarande problematisk. På längre sikt kommer den åldrande befolkningen samt den befolkningstillväxt som följer av de stora industriella investeringarna i landskapet att öka behovet av service. Behoven av arbetskraft är stora, men utbudet av arbetstagare särskilt till offentliga sektorn är begränsat och sektorns image är dålig. Finansieringsunderskottet och kraven på inbesparingar i välfärdsområdena bidrar till att det är svårt att göra sektorn attraktivare. Det är ytterst viktigt att de nya välfärdsområdena tilldelas tillräckligt med finansiering så att de kan säkerställa ett täckande servicenät och högkvalitativa tjänster.
Mer information
Grundläggande information om verksamhetsvillkoren för medborgarorganisationer (upprätthålls av justitieministeriet)