Miljö
-
Under de senaste åren har energiproduktionen i Österbotten i allt högre grad övergått till förnybara och lokala energikällor.
-
Vindkraftens andel av elproduktionen har ökat snabbt.
-
Nästa steg i utvecklingen kommer att vara havsbaserad vindkraft. Havsbaserad vindkraft kommer att skapa nya behov, särskilt för investeringar i energiöverföring och logistik.
-
Förutom vindkraft planeras flera anläggningar i Österbotten för att producera solenergi, biogas, väte och andra förnybara bränslen och energiformer.
Lägesbild: Hållbar utveckling i miljön
Läget i januari 2025 (texten uppdateras en gång per år)
Målet är att Österbotten år 2050 ska vara ett koldioxidnegativt landskap med ett energisystem som bygger på förnybar energi samt decentraliserade och smarta energilösningar. Målet är att energin produceras utsläppsfritt och den förnybara energins andel av energiproduktionen täcker minst landskapets eget energibehov. Målet är också att naturen bevarar sin mångfald, region- och samhällsstrukturen är hållbar och principerna för cirkulär ekonomi följs inom alla sektorer.
Den mångsidiga naturen och de värdefulla kulturlandskapen i Österbotten utgör en grund för en attraktiv livsmiljö. Dess mest representativa delar har tagits med i riksomfattande skyddsprogram som godkänts av statsrådet. I synnerhet skärgården har avsevärda naturvärden både nationellt och internationellt sett. Vidden av nationellt värdefulla landskapsområden i Österbotten omfattar såväl skärgårdsområden i kustregionen med representativa särdrag i natur- och kulturlandskapet som landskapstyper baserade på näringar på landhöjningskusten och i älvdalarna. Det nationellt och internationellt viktiga naturområdet Kvarkens skärgård utsågs av Unesco till ett världsarvsområde år 2006 tillsammans med Höga kusten i Sverige. Naturens mångfald och vattnen i Österbotten är dock utsatta för stora risker. Många kustbiotoper har klassificerats som hotade. Muddring och utdikning minskar kustnaturens mångfald och naturens ekosystemtjänster. Det innebär en risk också för de funktioner som är beroende av ekosystemtjänster, som yrkes- och fritidsfisket. Trots mål och åtgärder är statusen för en betydande del av landskapets ytvatten fortfarande nöjaktig, försvarlig eller svag. I Österbotten finns det mycket s.k. sura sulfatjordar, ur vilka surhet och metaller urlakas i vattendragen och orsakar omfattande skador.
Enligt Finlands miljöcentrals Hinku-beräkning minskade växthusgasutsläppen i Österbotten åren 2005–2022 med 31 procent, alltså i samma takt som i Finlands kommuner i genomsnitt. Störst var utsläppen från lantbruk (26,5 %), vägtrafik (22,4 %) och fjärrvärme (9,3 %). Lantbrukets andel av utsläppen har ökat under årens lopp, eftersom de minskningar av utsläppen från lantbruket som åstadkommits har varit marginella. De största utsläppsminskningarna har istället uppstått inom järnvägstrafik (-76,6 %), oljevärme (-64,2 %) och elvärme (-47,8 %).
Energiproduktionen i Österbotten har under de senaste åren i allt större utsträckning övergått till att använda förnybara och lokala energikällor. Vindkraftens andel av elproduktionen har ökat snabbt. År 2023 stod vindkraften för så mycket som 63,6 procent av elproduktionen i Österbotten, vilket mätt i gigawattimmar är näst mest av landskapen (2358 GWh). Utbyggnaden av vindkraft har ökat kraftigt, och på lång sikt blir speciellt havsbaserad vindkraft viktigare. Forststyrelsen har två vindkraftsparker på gång i territorialvatten i Österbotten. Forststyrelsen och Vattenfall undertecknade i december 2022 ett avtal om utveckling och konstruktion av Finlands första vindkraftsprojekt på öppet hav utanför Korsnäs. Parken blir färdig på 2030-talet. Konkurrensutsättningen av projektet Edith utanför Närpes inleddes i slutet av år 2023 och tar uppskattningsvis ungefär ett år. Också utanför Kristinestad finns ett av de fem vindkraftsområden i territorialvatten som statsrådet har godkänt. Tidsplanen för projektet fastställs senare. Förutom vindkraft finns det i Österbotten också planer på produktionsanläggningar för solenergi, biogas, vätgas och andra förnybara bränslen och energikällor.
Havsbaserad vindkraft medför nya behov särskilt när det gäller infrastrukturinvesteringar i energiöverföring och logistik samt under såväl bygg- som service- och underhållsfasen. Fingrids och Gasgrids planer på att stärka infrastrukturen stöder regionens utvecklingsförutsättningar. Enligt en färsk utredning har hamnarna i Österbotten goda lägesmässiga och tekniska förutsättningar att bli drifts- och underhållshamnar för havsbaserad vindkraft. För att kunna tillvarata potentialen behövs dock investeringar i infrastruktur och ett ytterligare intensifierat samarbete mellan hamnarna. Statligt stöd för att vidareutveckla hamnarna är oerhört viktigt.
Mer Information
Utsläpp i regioner och kommuner (SYKE, Kolneutralt Finland)
Datafönster för gröna investeringar (Finlands Näringsliv, på finska)
Forststyrelsens vindkraftsprojekt
Suomen uusiutuvat ry: Statistik (på finska)
Uppföljning av vindkraft i Österbottens landskapsplan 2040
Österbottens landskapsplan 2050: Temakartor