Näringar och FUI

• Efter coronapandemin har jobbtillväxten varit snabb i Österbotten. Sedan mitten av det senaste decenniet har cirka 3 900 nya jobb skapats i Österbotten, varav hälften inom industrin.
• På 2020-talet har FoU-utgifterna för företagen i Österbotten att ökat med cirka 40 procent, eller cirka 80 miljoner euro.
• Företagssektorn står för 86% av regionens totala FoU-utgifter.
• Enligt Finlands Näringslivs datafönster över gröna storinvesteringar riktar sig omkring 8,5 procent av de gröna investeringarna till Österbotten (26 miljarder, läget i oktober 2025).

Visualiseringar

Lägesbild: Näringar och FUI-verksamhet

Läget hösten 2025 (texten uppdateras en gång per år)

Näringsliv och investeringar

Näringslivet i Österbotten är samtidigt både diversifierat och mycket specialiserat. Jämfört med näringsstrukturen i hela landet är produktionen fokuserad på i synnerhet industri och primärproduktion. Stora industriarbetsgivare finns inom energiteknologiindustri, livsmedelsindustri, tillverkning av fordon, tillverkning av plastprodukter samt skogsindustri.

Den regionala ekonomin i Österbotten hör med flera olika mått mätt till toppskiktet i Finland. År 2022 uppgick bruttonationalprodukten per invånare i Österbotten till 46 375 euro, vilket är fjärde högst i en jämförelse mellan landskapen. Exportens andel av industrins omsättning är likaledes en av de största. Cirka 70 procent av industriproduktionen exporteras. Det industriella förädlingsvärdet per invånare är det högsta i landet, men i fråga om produktivitet ligger industriföretagen i Österbotten kring det nationella genomsnittet. Höjning av produktiviteten är därför ett av de främsta målen för näringslivsutvecklingen i Österbotten.

Efter coronapandemin har antalet arbetstillfällen ökat snabbt i Österbotten. Efter mitten av det senaste decenniet har omkring 3 900 nya arbetsplatser uppstått i Österbotten, varav hälften är inom industrin. I synnerhet energiteknologiklustret i Vasaregionen samt fordons-, livsmedels- och plastindustrin i Jakobstadsregionen har haft gott driv. Konjunkturen har varit svag sedan slutet av 2023, så antalet arbetslösa arbetssökande har ökat och antalet lediga platser har minskat.

Årsförändringen av omsättningen inom företagen i Österbotten blev negativ under andra kvartalet år 2023, och i början av 2025 hade återhämtningen fortfarande inte kommit i gång ordentligt. Under denna period har också tillväxten i personalstyrkan varit svag. Sämst har utvecklingen varit inom byggbranschen, medan trenderna för omsättningen inom industrin var uppåtgående från början av år 2024 till början av år 2025. Enligt Österbottens handelskammares företagsenkät Business Panel hösten 2025 har stämningen ändå blivit sämre igen, efter den försiktiga optimismen i början av året. Speciellt inom byggbranschen och handeln är stämningen tryckt. Inom industrin är förväntningarna mer positiva och personalutsikterna har blivit bättre. I Jakobstadsregionen visar orderstocken tecken på att växa. I andra konjunkturenkäter, till exempel Finlands Näringslivs konjunkturbarometer samt arbets- och näringsministeriets, Finnveras och Företagarna i Finlands SME-företagsbarometer pekar förväntningarna på konjunkturen uppåt i landskapet, men är fortsatt på en mycket låg nivå. Förväntningarna på lönsamheten är dämpade, och otillräcklig efterfrågan utgör det största hindret för tillväxt. Tillgången till finansiering är alltjämt svag, men i SME-företagsbarometern utmärker sig Österbotten positivt i fråga om investeringar och produktutveckling.

Världen står inför ett paradigmskifte på grund av den digitala och gröna omställningen. Omställningen kräver att företagen fortlöpande investerar i nytänkande och nya tillvägagångssätt, och för företag i Österbotten öppnar den dessutom upp stora möjligheter för en digital, grön tillväxt och ett större grönt handavtryck under de kommande tio åren. Genom att tillhandahålla energitekniska systemlösningar hjälper de internationella företagen i Österbotten regioner runt om i världen att uppnå sina mål om noll utsläpp. En avsevärd del av de investeringar i den gröna omställningen som görs i Finland kommer till Österbotten. Enligt Finlands Näringslivs datafönster över gröna storinvesteringar riktar sig omkring 8,5 procent av de gröna investeringarna till Österbotten (26 miljarder). Investeringar planeras av både företag som är verksamma i regionen och nya aktörer som etablerar sig här, och de omfattar bland annat investeringar i batteriindustri, vätgasindustri och vindkraft. På senare tid har dock bland annat den skärpta konkurrensen om statligt stöd gjort processen att fatta investeringsbeslut långsammare. Dessutom kan bristerna i trafikinfrastruktur och logistiklösningar samt vägnätets dåliga skick bromsa upp industrins tillväxt och göra det svårare att kamma hem investeringar.

För att driva på investeringar i den gröna omställningen har Österbottens förbund initierat flera projekt och processer, som syftar till att förbättra investeringsmiljön i Österbotten. Avsikten har bland annat varit att identifiera potentiella områden som lämpar sig för industrier och teknik för den gröna omställningen, främja samverkan och god praxis för smidigare planering och tillståndsbehandlingar samt på annat sätt öka de österbottniska kommunernas beredskap att ta emot investeringar. Ett snabbare genomförande av investeringsprojekt kräver både god planeringsberedskap med förutsägbarhet som grund och snabb myndighetsbehandling som tar fasta på myndighetssamarbete med framförhållning. Det är därför ytterst viktigt att inrättandet av det nya tillstånds-, styrnings- och tillsynsverket resulterar i en tillståndsprocess som verkligen är smidigare.

Tillgång till grön energi tillsammans med energitekniska lösningar, högklassig forskning och utveckling samt en lång tradition av samarbete håller snabbt på att stärka Österbottens ställning inom vätgasekonomin. I fråga om FUI och investeringar inom vätgasekonomin håller fyra huvudsakliga utvecklingsområden på att ta form i Österbotten: 1) optimering av system för användning, överföring och lagring av förnybar energi, 2) kostnadseffektiv produktion och distribution av vätgas och derivat med mervärde, 3) branschspecifika anslutningslösningar och demonstrationer samt 4) nya värdekedjor. Omfattande vätgasprojekt planeras särskilt i Kristinestad. Koppö Energia Oy fick i juni bygglov för en anläggning för produktion av syntetisk metan eller metanol i Kristinestad. Anläggningen ska framställa förnybar metan av avskiljd koldioxid från rökgaser från Westenergys kraftverk i Korsholm samt av vätgas, för användning som drivmedel. Det amerikanska bolaget Plug Power har planer på stora investeringar i vätgas på olika håll i Finland. Det planerar att bygga vätgasanläggningar i Karleby, Kristinestad och i Borgå. I Kristinestad har Plug Power i början av året utfört geotekniska markundersökningar och fortsatt planera vätgasfabriken. I bästa fall är fabriken i drift i slutet av 2030. Vätgasbranschen har ställts inför utmaningar över hela världen på grund av bland annat låga priser på fossil energi, instabil världssituation och höga räntor, vilket har fördröjt vätgasprojekt också i Österbotten.

Vasaregionen är på väg att stärka sin ställning som det främsta området för batteriindustri i Finland. Området har väckt stort intresse och flera intentionsavtal har ingåtts under årens lopp. På grund av globalt överutbud och geopolitiska förändringar är det för närvarande svårt att tillverka battericeller kostnadseffektivt, vilket sinkar planerna på investeringar. T1 Energy (tidigare FREYR Battery) har för avsikt att bygga en katodmaterialfabrik på GigaVaasa-området, och den har fått miljötillstånd. I slutet av förra året beviljades projektet ett stort finansiellt bidrag från EU:s innovationsfond. Dessutom finns det planer på två anodmaterialfabriker på GigaVaasa-området. När det gäller Epsilon Advanced Materials och Finnish Battery Chemicals anodmaterialfabrik är nästa steg att lämna in en ansökan om miljötillstånd. Fabrikens årliga produktion förväntas uppgå till hela 50 000 ton, vilket motsvarar en batteriproduktion på 50 GWh och täcker det behov som ca en miljon elbilar har på årsnivå. Miljökonsekvensbedömningen för Shanshan New Material Finland Oy:s grafitanodmaterialfabrik blev klar på våren. Shanshans fabrik ska producera upp till 100 000 tom grafitanodmaterial per år för Europas batteriindustri.

De regionekonomiska effekterna av de investeringar i batteriklustret som planerats på GigaVaasa-området är betydande. Om investeringarna blir av uppstår tusentals nya arbetsplatser på området. För att GigaVaasa ska bli verklighet behövs satsningar på batteriindustrins verksamhetsförutsättningar, såsom utveckling av infrastruktur, logistikkedjor, forsknings- och utvecklingssamarbete och utbildning. Regionen har redan vidtagit åtgärder för att kunna svara mot de framtida kompetensbehov som följer av den dynamiska batteriindustrin och annan verksamhet inom förnybar energi bland annat genom yrkesskolans studieutbud samt yrkeshögskolans och universitetets studieutbud och forskningsprojekt.

Det är inte bara nya aktörer som investerar stora summor i utveckling av verksamheten utan också befintliga företag i regionen. Hitachi Energy satsar 170 miljoner euro på att bygga ett produktions- och teknologicampus i Korsholm, dit såväl företagets alla drygt 500 anställda i Vasa som 200 nyrekryterade kommer att flytta. Avfallsenergianläggningen Westenergy bygger en anläggning för tillvaratagande av koldioxid i Korsholm. Anläggningen kommer att fånga upp koldioxid från Westenergys befintliga anläggnings rökgaser och använda den i kondenserad form för att tillverka produkter som permanent binder kol. I Jakobstadsregionen finns en mångsidig industriproduktion, som tack vare investeringar kommer att öka avsevärt under de närmaste åren. Till exempel Mirka investerar 25 miljoner euro i en ny produktionsanläggning, som ska tillverka helt cirkulära slipmaterial genom återvinning av avfall. Värdet på de planerade företagsinvesteringarna beräknas överstiga 200 miljoner euro och behovet av arbetskraft öka med 2 500 årsverken.

I Österbotten finns en diversifierad jordbruksproduktion. Det har framhållits att primärproduktionen är viktig med tanke på försörjningsberedskapen, men lönsamheten i jordbruket är fortfarande svag. Det är ändå positivt att producenterna investerar aktivt, fastän investeringarna under de senaste åren mestadels har varit småskaliga. Växthusen står bättre beredda att hantera bland annat fluktuationer i elpriset. Värdet på pälsexporten har under de senaste två åren legat på cirka 120 miljoner euro. Antalet pälsfarmar i området minskar, eftersom näringen har drabbats av bland annat fågelinfluensan och det osäkra världsläget. Ytterligare insatser behövs för att öka förädlingen av primärprodukter, vilket skulle ge dem ett högre förädlingsvärde och därmed öka sektorns exportmöjligheter och konkurrenskraft i framtiden.

Forskning, utveckling och innovation

Österbottens innovationssystem är i stor utsträckning företagslett och baserar sig mera på praktiskt orienterad än på vetenskapsorienterad innovativ verksamhet. Företagens innovationer utgår ofta från kundernas behov. Företagen satsar mycket på FUI-verksamhet, i proportion till invånarantalet fjärde mest av landskapen. De österbottniska företagens FoU-utgifter har under 2020-talet ökat med ungefär 36 procent eller ungefär 75 miljoner euro. Ökningen beror på förberedelserna inför den gröna och digitala omställningen samt på det att stora företag i Österbotten har beviljats ansenliga belopp för Business Finlands lokomotivprojekt under de senaste åren. Företagen i regionen anser att finansieringen för lokomotivföretag är ett bra och konkret sätt att stödja både toppföretagen och ekosystemet däromkring. År 2024 utgjorde företagens satsningar, 280 miljoner euro, 85 procent av landskapets totala FoU-utgifter. För att Österbotten ska kunna svara på existerande utvecklingsbehov behövs framför allt offentliga investeringar i universitets- och högskolesektorns FUI-verksamhet.

Investeringarna i produktion av förnybar energi, elektrifiering av samhället och industrin samt i fossilfria produkter skapar i Österbotten ett behov av att öka FUI-verksamheten och FUI-finansieringen betydligt. Genom satsningar på FUI kan vi säkerställa att värdekedjorna i regionen blir längre och att innovationsekosystemen kopplas till investeringarna. Ökade investeringar i FUI är avgörande vid utveckling av nya produkter, processer och tjänster, vilka höjer värdet på investeringarna med tanke på den regionala ekonomin och ger aktörer i regionen nya möjligheter i de globala värdekedjorna för den gröna omställningen. Aktörerna i Österbotten har goda möjligheter att göra sitt gröna handavtryck ännu större genom forskning och innovation och ge världen lösningar för att nå noll utsläpp.

SME-företagsbarometern 2/2024 (Företagarna i Finland, ANM, Finnvera, på finska)

Företagarnas livskraftsbarometer (Företagarna i Finland)

Business Panel (Österbottens handelskammare)

Regionala utvecklingsutsikter hösten 2024 (arbets- och näringsministeriet, på finska)

Ekonomiska utsikter för teknikindustrin per region (Teknologiateollisuus)

Datafönster för gröna investeringar (Finlands Näringsliv, på finska)

Bostadsutredning över Vasaregionen (MDI, FCG, Kaupunkitutkimus, 2023, på finska), Sammandrag (på finska)

Österbottens förbunds projekt

Statistik över kommunernas ekonomi (Kommunförbundet, på finska)

OECD Local Data Portal (data på kommunnivå visualiserad för 41 länder, på engelska)