Näringar och FUI

• Efter coronapandemin har jobbtillväxten varit snabb i Österbotten. Sedan mitten av det senaste decenniet har cirka 3 900 nya jobb skapats i Österbotten, varav hälften inom industrin.
• På 2020-talet har FoU-utgifterna för företagen i Österbotten att ökat med cirka 40 procent, eller cirka 80 miljoner euro.
• Företagssektorn står för 86% av regionens totala FoU-utgifter.
• Enligt Finlands Näringslivs datafönster över gröna storinvesteringar riktar sig omkring 9 procent av de gröna investeringarna till Österbotten (24 miljarder, läget i januari 2025).

Visualiseringar

Lägesbild: Näringar och FUI-verksamhet

Läget i januari 2025 (texten uppdateras en gång per år)

Näringsliv och investeringar

Näringslivet i Österbotten är samtidigt både diversifierat och mycket specialiserat. Jämfört med näringsstrukturen i hela landet är produktionen fokuserad på i synnerhet industri och primärproduktion. Stora industriarbetsgivare finns inom energiteknologiindustri, livsmedelsindustri, tillverkning av fordon, tillverkning av plastprodukter samt skogsindustri.

Den regionala ekonomin i Österbotten hör med flera olika mått mätt till toppskiktet i Finland. År 2022 uppgick bruttonationalprodukten per invånare i Österbotten till 46 375 euro, vilket är fjärde högst i en jämförelse mellan landskapen. Exportens andel av industrins omsättning är likaledes en av de största. Cirka 70 procent av industriproduktionen exporteras. Det industriella förädlingsvärdet per invånare är det högsta i landet, men i fråga om produktivitet ligger industriföretagen i Österbotten klart under riksgenomsnittet. Höjning av produktiviteten är därför ett av de främsta målen för näringslivsutvecklingen i Österbotten.

Efter coronapandemin har antalet arbetstillfällen ökat snabbt i Österbotten. Efter mitten av det senaste decenniet har omkring 3 900 nya arbetsplatser uppstått i Österbotten, varav hälften är inom industrin. I synnerhet energiteknologiklustret i Vasaregionen samt fordons-, livsmedels- och plastindustrin i Jakobstadsregionen har haft gott driv. Konjunkturen har varit svag sedan slutet av 2023, så antalet arbetslösa arbetssökande har ökat och antalet lediga platser har minskat.

Enligt enkäten Business Panel, som Österbottens handelskammare lät göra hösten 2024, kan svaga signaler om en vändning till det bättre skönjas, bland annat förefaller företagens orderstockar vara på väg att återhämta sig såväl inom industrin som inom byggbranschen. Också andra konjunkturbarometrar samt arbets- och näringsministeriets regionala utvecklingsutsikter från hösten 2024 pekar på att läget inom näringslivet sakteliga håller på att bli bättre i Österbotten.

Världen står inför ett paradigmskifte på grund av den digitala och gröna omställningen. Omställningen kräver att företagen fortlöpande investerar i nytänkande och nya tillvägagångssätt, och för företag i Österbotten öppnar den dessutom upp stora möjligheter för en digital, grön tillväxt och ett större grönt handavtryck under de kommande tio åren. Genom att tillhandahålla energitekniska systemlösningar hjälper de internationella företagen i Österbotten regioner runt om i världen att uppnå sina mål om noll utsläpp. En avsevärd del av de investeringar i den gröna omställningen som görs i Finland kommer till Österbotten. Enligt Finlands Näringslivs datafönster över gröna storinvesteringar riktar sig omkring 9 procent av de gröna investeringarna till Österbotten (24 miljarder). Investeringar planeras av både företag som är verksamma i regionen och nya aktörer som etablerar sig här, och de omfattar bland annat investeringar i batteriindustri, vätgasindustri och vindkraft. På senare tid har dock bland annat den skärpta konkurrensen om statligt stöd gjort processen att fatta investeringsbeslut långsammare. Dessutom kan bristerna i trafikinfrastruktur och logistiklösningar samt vägnätets dåliga skick bromsa upp industrins tillväxt och göra det svårare att kamma hem investeringar.

För att driva på investeringar i den gröna omställningen har Österbottens förbund initierat flera projekt och processer, som syftar till att förbättra investeringsmiljön i Österbotten. Avsikten har bland annat varit att identifiera potentiella områden som lämpar sig för industrier och teknik för den gröna omställningen, främja samverkan och god praxis för smidigare planering och tillståndsbehandlingar samt på annat sätt öka de österbottniska kommunernas beredskap att ta emot investeringar. Ett snabbare genomförande av investeringsprojekt kräver både god planeringsberedskap med förutsägbarhet som grund och snabb myndighetsbehandling som tar fasta på myndighetssamarbete med framförhållning. Det är därför ytterst viktigt att inrättandet av det nya tillstånds-, styrnings- och tillsynsverket resulterar i en tillståndsprocess som verkligen är smidigare.

Tillgång till grön energi tillsammans med energitekniska lösningar, högklassig forskning och utveckling samt en lång tradition av samarbete håller snabbt på att stärka Österbottens ställning inom vätgasekonomin. I fråga om FUI och investeringar inom vätgasekonomin håller tre huvudsakliga utvecklingsområden på att ta form i Österbotten: 1) optimering av system för användning, överföring och lagring av förnybar energi, 2) kostnadseffektiv produktion och distribution av vätgas och derivat med mervärde samt 3) branschspecifika anslutningslösningar och demonstrationer. Omfattande vätgasprojekt planeras särskilt i Kristinestad, där till exempel Koppö Energias planer på en vätgasanläggning håller på att gå framåt så att byggnadsarbetena kan börja hösten 2025. I projektet ingår även avfallsenergianläggningen Westenergys planer på att bygga en anläggning för tillvaratagande av koldioxid i Korsholm. Det amerikanska bolaget Plug Power planerar att bygga vätgasanläggningar i Karleby, Kristinestad och Borgå. Det totala värdet på investeringarna beräknas uppgå till 4,2–7,8 miljarder dollar. Avsikten är att i Kristinestad producera vätgas för tillverkning av grönt stål, och i anslutning till vätgasfabriken planerar bolaget GravitHy en produktionsanläggning för grönt stål.

Vasaregionen är på väg att stärka sin ställning som det främsta området för batteriindustri i Finland. Flera områdesreserveringar har gjorts på batterifabriksområdet GigaVaasa och intentionsavtal har ingåtts med flera aktörer. Det finns planer på flera anodmaterialfabriker på GigaVaasa-området: Epsilon Advanced Materials och Finlands Malmförädling Ab:s fabrik, Grafintecs fabrik och nu senast Shanshan New Material Finland Oy, vars MKB-process för fabriksbygget pågår. Norska FREYR Battery har å sin sida för avsikt att bygga en katodmaterialfabrik på området, och fabriken fick miljötillstånd i juli 2024. Bolaget har fått ett bidrag på 122 miljoner euro för den planerade produktionen av katodaktiva material i Vasa. Bolaget hade planer på att också bygga en battericellsfabrik på området, men beslöt att bygga en sådan fabrik först i USA. Det är med tanke på flera projekt ytterst viktigt att staten i snabb takt bereder ett direkt stöd och ett skattestöd för investeringar i den gröna omställningen.

De regionekonomiska effekterna av de investeringar i batteriklustret som planerats på GigaVaasa-området är betydande. Enligt en effektmodellering som Vasa stad låtit göra kommer totalt cirka 4 000–8 200 arbetsplatser att uppstå i investeringsfasen och 5 200–10 600 i produktionsfasen. För att GigaVaasa ska bli verklighet behövs satsningar på batteriindustrins verksamhetsförutsättningar, såsom utveckling av infrastruktur, logistikkedjor, forsknings- och utvecklingssamarbete och utbildning. Regionen har redan vidtagit åtgärder för att kunna svara mot de framtida kompetensbehov som följer av den dynamiska batteriindustrin och annan verksamhet inom förnybar energi bland annat genom yrkesskolans studieutbud samt yrkeshögskolans och universitetets studieutbud och forskningsprojekt.

Det är inte bara nya aktörer som investerar stora summor i utveckling av verksamheten utan också befintliga företag i regionen. Hitachi Energy satsar 180 miljoner euro på att bygga ett produktions- och teknologicampus i Korsholm, dit såväl företagets alla drygt 500 anställda i Vasa som 200 nyrekryterade kommer att flytta. I Jakobstadsregionen finns en mångsidig industriproduktion, som tack vare investeringar kommer att öka avsevärt under de närmaste åren. Värdet på de planerade företagsinvesteringarna beräknas överstiga 200 miljoner euro och behovet av arbetskraft öka med 2 500 årsverken.

I Österbotten finns en diversifierad jordbruksproduktion. Det har framhållits att primärproduktionen är viktig med tanke på försörjningsberedskapen, men lönsamheten i jordbruket är fortfarande svag. Det är ändå positivt att producenterna investerar aktivt, även om det för närvarande görs färre stora investeringar i byggnader, exempelvis nya fähus, bland annat på grund av räntenivån. Växthusen står bättre beredda att hantera bland annat fluktuationer i elpriset, men övriga produktionskostnader fortsätter att stiga. Pälsnäringen har lidit av fågelinfluensan, eftersom djur måste avlivas och personal permitteras, men många farmar tänker ändå fortsätta verksamheten.

När det gäller produktion går livsmedelsindustrin i landskapet i bräschen för utvecklingen, men ytterligare insatser behövs för att öka förädlingen av primärprodukter. Detta skulle ge primärprodukterna ett högre förädlingsvärde och därmed öka sektorns exportmöjligheter och konkurrenskraft i framtiden.

Forskning, utveckling och innovation

Österbottens innovationssystem är i stor utsträckning företagslett och baserar sig mera på praktiskt orienterad än på vetenskapsorienterad innovativ verksamhet. Företagens innovationer utgår ofta från kundernas behov. Företagen satsar mycket på FUI-verksamhet, i proportion till invånarantalet tredje mest av landskapen. De österbottniska företagens FoU-utgifter har under 2020-talet ökat med ungefär 40 procent eller ungefär 80 miljoner euro. Ökningen beror på förberedelserna inför den gröna och digitala omställningen samt på det att stora företag i Österbotten har beviljats ansenliga belopp för Business Finlands lokomotivprojekt under de senaste åren. Företagen i regionen anser att finansieringen för lokomotivföretag är ett bra och konkret sätt att stödja både toppföretagen och ekosystemet däromkring. År 2023 utgjorde företagens satsningar, 284 miljoner euro, 86 procent av landskapets totala FoU-utgifter. För att Österbotten ska kunna svara på existerande utvecklingsbehov behövs framför allt offentliga investeringar i universitets- och högskolesektorns FUI-verksamhet.

Investeringarna i produktion av förnybar energi, elektrifiering av samhället och industrin samt i fossilfria produkter skapar i Österbotten ett behov av att öka FUI-verksamheten och FUI-finansieringen betydligt. Genom satsningar på FUI kan vi säkerställa att värdekedjorna i regionen blir längre och att innovationsekosystemen kopplas till investeringarna. Ökade investeringar i FUI är avgörande vid utveckling av nya produkter, processer och tjänster, vilka höjer värdet på investeringarna med tanke på den regionala ekonomin och ger aktörer i regionen nya möjligheter i de globala värdekedjorna för den gröna omställningen. Aktörerna i Österbotten har goda möjligheter att göra sitt gröna handavtryck ännu större genom forskning och innovation och ge världen lösningar för att nå noll utsläpp.

SME-företagsbarometern 2/2024 (Företagarna i Finland, ANM, Finnvera, på finska)

Business Panel (Österbottens handelskammare)

Regionala utvecklingsutsikter hösten 2024 (arbets- och näringsministeriet, på finska)

Datafönster för gröna investeringar (Finlands Näringsliv, på finska)

Bostadsutredning över Vasaregionen (MDI, FCG, Kaupunkitutkimus, 2023, på finska), Sammandrag (på finska)

Österbottens förbunds projekt

Statistik över kommunernas ekonomi (Kommunförbundet, på finska)

OECD Local Data Portal (data på kommunnivå visualiserad för 41 länder, på engelska)