Delaktighet och välfärd

• Österbottningarnas välbefinnande och hälsotillstånd är bra jämfört med det nationella genomsnittet.
• Sysselsättningsläget är ett av de bästa i Finland.
• Österbotten har ett aktivt föreningsliv och organisationer och föreningar spelar en viktig roll i främjandet av välfärd och hälsa.
• I takt med att resurserna blir knappare försämras organisationernas och föreningarnas verksamhetsförutsättningar och deras roll i främjandet av välfärd och hälsa blir klart mindre.
• Utvecklingsutmaningar under de kommande åren
  • Att förebygga välfärds- och hälsoskillnader
  • Att stärka invånarnas jämlikhet och delaktighet
  • Att stärka gemenskapen och den ömsesidiga förståelsen mellan befolkningsgrupper

Lägesbild: Välmående befolkning och samhällen

Läget hösten 2025 (texten uppdateras en gång per år)

VäImåendet och hälsan bland invånarna i Österbotten är i genomsnitt bra, och österbottningarna lever i genomsnitt längre. Andelen personer som upplever en god livskvalitet är något högre än i hela landet i genomsnitt. Klart färre känner sig ensamma. Österbottningarnas sjuklighet är tredje lägst bland landskapen. En av de viktigaste faktorerna som främjar befolkningens välmående och förebygger utslagning är arbete. Österbotten har under en längre tid haft en hög sysselsättning och låg arbetslöshet jämfört med landet i övrigt.

Befolkningen i Österbotten är socialt aktiv. Andelen människor som är aktiva i någon klubb, organisation, förening, hobbygrupp eller en andlig gemenskap är klart högre än i hela landet i genomsnitt. Det här tar sig uttryck i ett dynamiskt förenings- och kulturliv. Gemensam verksamhet skapar nätverk och förtroende, alltså socialt kapital, som räknas till en av Österbottens centrala styrkor. Det är nödvändigt att aktivt måna om tillgången och tillgängligheten till kultur- och fritidstjänster för att ytterligare kunna öka invånarnas välmående samt regionernas dragnings- och kvarhållningskraft i hela landskapet.

Enligt Österbottens välfärdsområdes välfärdsberättelse är de största utmaningarna med tanke på befolkningen i Österbotten skillnader i hälsa mellan könen och olika inkomstgrupper, ökad övervikt och sämre kondition samt en högre andel olycksfall och skador som kräver vård än genomsnittet. Till exempel har män med låg inkomst dubbelt högre dödlighet än kvinnor med låg inkomst, och skillnaden blir allt större. I fråga om barn och unga är det oroande att många mår psykiskt dåligt och fler än genomsnittet har upplevt våld av vårdnadshavaren. Bland personer i arbetsför ålder finns utmaningar i form av sämre ork i arbetet när det gäller unga vuxna samt ökande bostadslöshet och behov av mathjälp. Bland de äldre finns allt fler personer som har svårt att gå 500 meter. Allt fler upplever sig ha dåligt minne.

Situationen inom social- och hälsovården är fortfarande problematisk. På längre sikt kommer den åldrande befolkningen samt den befolkningstillväxt som följer av de stora industriella investeringarna i landskapet att öka behovet av service. Behoven av arbetskraft är stora, men utbudet av arbetstagare särskilt till offentliga sektorn är begränsat och sektorns image är dålig. Finansieringsunderskottet och kraven på inbesparingar i välfärdsområdena bidrar till att det är svårt att göra sektorn attraktivare. Det är ytterst viktigt att de nya välfärdsområdena tilldelas tillräckligt med finansiering så att de kan säkerställa ett täckande servicenät och högkvalitativa tjänster.

Mer information

Sotkanet
Teaviisari

Grundläggande information om verksamhetsvillkoren för medborgarorganisationer (upprätthålls av justitieministeriet)