Tillgång på arbetskraft samt kompetens

• Österbotten har länge haft ett av de bästa sysselsättningslägena i Finland.
• Under 2024 har dock antalet arbetslösa ökat och antalet lediga platser att minskat kraftigt.
• Under de kommande åren förväntas efterfrågan på arbetskraft öka betydligt till följd av stora investeringar i regionen.
• Säkerställande av tillgången på arbetskraft:
  • Dragningskraft och förmåga att hålla kvar arbetskraft
  • Arbets- och utbildningsrelaterad invandring
  • Sysselsättning av personer i arbetsför ålder med utländskt bakgrund som redan finns i regionen och av utländska studenter
  • Sysselsättningsgrad bland ungdomar och äldre
  • Tillräckliga och diversifierade utbildningsplatser
  • Arbetskraftens rörlighet och villkor för distansarbete

Visualiseringar

Lägesbild: Tillgång på arbetskraft och kompetens 

Läget i januari 2025 (texten uppdateras en gång per år)

I Österbotten är befolkningens utbildningsnivå hög och andelen högskoleutbildade fjärde högst i en jämförelse mellan landskapen. Det är dock oroande att utbildningsnivån bland unga vuxna i åldern 25–34 år har sjunkit på 2010-talet. Andelen högskoleutbildade unga vuxna har minskat från 39,6 procent till 37,1 procent och andelen personer som saknar en examen efter grundskolan har ökat från 12,9 procent till 15,5 procent.

Sysselsättningsläget i Österbotten har under en längre tid varit ett av de bästa i Finland. År 2023 var sysselsättningsgraden i Österbotten 79,6 procent, medan sysselsättningsgraden i hela landet låg på 73,6 procent. I många kommuner i regionen har man i stort sett full sysselsättning. I oktober 2024 var arbetslöshetsgraden fortfarande under 5 procent i 6 av 14 kommuner i Österbotten. Arbetslöshetsgraden i hela landskapet var 6,5 procent. Antalet lediga platser har ändå minskat med 56 procent jämfört med läget för ett år sedan och permitteringarna har ökat med 30 procent. Flest permitterade finns inom yrkesgruppen byggnads-, reparations- och tillverkningsarbetare.

Under de närmaste åren väntas efterfrågan på arbetskraft öka betydligt till följd av de storinvesteringar som kommer till regionen. På grund av multiplikatoreffekter av investeringarna kommer arbetskraftsbehoven i framtiden att öka inte bara inom industrin utan också inom en rad andra sektorer, såsom service- och byggbranschen. För att möta efterfrågan på arbetskraft behövs insatser för att attrahera ny arbetskraft i Finland, betydligt större arbetsrelaterad invandring, sysselsättningshöjande åtgärder speciellt bland unga, äldre och personer med utländsk bakgrund samt bättre villkor för arbetskraftens rörlighet och för distansarbete. Nedskärningarna i vuxenutbildningsstödet befaras dock göra det klart svårare att få kvalificerad arbetskraft och förvärra matchningsproblemen, när de kringskurna möjligheterna till omskolning sätter stopp för kompetensutveckling och branschbyten. Detta är kritiskt i synnerhet med tanke på investeringarna i den gröna omställningen, eftersom branschen är ny och många arbetstagare som siktar in sig på den behöver utbildning. Utöver högutbildade specialister kommer branschen att behöva ett stort antal yrkesutbildade.

De framtida arbetskraftsbehoven i Österbotten kan inte tillgodoses enbart med inhemsk arbetskraft, så arbets- och utbildningsrelaterad invandring bör främjas på alla sätt. Till skillnad från de flesta andra landskap har antalet sysselsatta inte minskat i Österbotten, eftersom befolkningen med utländsk bakgrund har hjälpt upp det hela. På arbetsmarknaden i Österbotten arbetar redan över 7 000 personer med utländsk bakgrund, vilket är cirka 9 procent av de sysselsatta. Andelen sysselsatta personer med utländsk bakgrund är störst inom primärproduktion, men tusentals arbetar också inom service och industri. Sysselsättningsgraden för personer med utländsk bakgrund är ändå fortfarande markant lägre än för infödda finländare, så åtgärder behöver vidtas för att öka sysselsättningen av personer med utländsk bakgrund. Arbetsgivarnas beredskap att anställa personer med utländsk bakgrund bör ökas bland annat genom utbyte av goda exempel och förbättrade språkkunskaper. En förutsättning för att internationell arbetskraft ska bosätta sig i regionen är också bland annat stöd till integration, ett brett utbud av boenden och flerspråkig service, till exempel engelskspråkiga skolor.

Osaamistarvekompassi (på finska)
En webbtjänst som utvecklats av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (Jotpa) och som ger aktuell information om färdigheter som behövs i arbetslivet. 

EVP-index (MDI, på finska)
Syftet med EVP-indexet är att ta en holistisk och samtidig titt på både regioners vitalitet, dragningskraft och förmåga att hålla kvar befolkning.

Österbottens handelskammares enkät om kunnig arbetskraft

Regionala utvecklingsutsikter hösten 2023 (arbets- och näringsministeriet, på finska)

Sysselsättningsöversikt (NTM-centralen i Österbotten)

Bostadsutredning över Vasaregionen (MDI, FCG, Kaupunkitutkimus, 2023, på finska), Sammandrag (på finska)